Imorse var jag trött. Som vanligt. Trots det tog jag mig upp nästan i tid och han med en passande spårvagn. Utan frukost i mgen som vnaligt. Frukost är inte min grej.

Hursomhelst. Jag skulle till doktorn. Jag var spänd och lite smånervös men det gick bra. Väldigt positiva besked och bra specialist för en gångs skull. Så nu kan vi bocka av det från listan av jobbiga grejer.

Sedan bestod dagen av lite skola och plugg innan jag träffade Sophie som jag sålde mina gamla kursböcker till och sedan tog en fika med. Alltid lika trevligt att fika med henne! Vi har så mycket annat gemensamt än jag har med många andra här. Trivs väldigt bra med alla andra goa vänner också men vi har ju känt varandra så länge och så…

Jag köpte fil också. Tänkte försöka få i mig frukost i veckan som kommer.

Nu har jag ätit lite middag och svidat om för att springa iväg på fest på studenternas hus. Emma fyllde kvartssekel igår så idag firas det med bakelser och punsch. Jag blir nog inte långvarig på festen dock. Är på tok för trött för att slå runt ordentligt…

Hua.. Jag fryser och är trött. Natten till idag sov jag knappt två timmar. Sen var det upp ur sängen och språngmarsch till spårvagnen. En lcykad språngmarsch faktsikt. Jag hann med vagnen, hittade Kristin där och matchade en buss på centralstationen så att jag var i tid till skolan.

Seda förflöt dagen med lektion i allt från arabisk och europeisk folkmusik till ensemblespel. Efter första lektionen gick jag och ruinerade mig på jourlivs precis brevid skolan. En fryst färdigrätt till lunch och en salami- och briebaguette till frukost. Baguetten var farligt god kan jag tala om! Farligt god!

Dagens mest intressant var dock när tjejerna i fyran vägrade sjunga med i en folkvisa om de inte fick sjunga att de varit kära i en pojke istället för en flicka (som sången handlar om). Det blev en diskussion kring heteronormativitet. Helt klart intressat med 10-åringar som storögt tittar på en och frågar “Känner du nån tjej som är tillsammans med en tjej?”. Men sjöng gjorde de till slut i alla fall ;)

Var en stund hos Ida nu ikväll och pratade över en kopp te också. Vi spånade på att anordna adventsmys med god mat och sånt för folket… Mysigt. Snart är det advent! =)
Vi gjorde också ett mycket avancerat byte: hon fick fiol, hartz, grönsaksbuljong och kanel av mig och jag fick en matlåda och en filt av henne. Först när jag kom hem från henne kände jag mig riktigt trött. Det är jag fortfarande så trots att klockan “bara” är 21:30 tänker jag slänga mig i sängen illa kvickt! God natt!

Jag har inte bloggat på typ en vecka. Tiden rinner liksom bara iväg ibland känns det som.

Trots det händer det ju inte så mycket spännande. Det är mest skolan som gäller. Intressanta sociala spel finns det däremot gott om… men sånt skvallrar jag inte om riktigt hur som helst. (Nu blev ni nyfikna va? ;-P )

I måndags var vi några som gjorde uppror mot allt och gav upp. Så 15:30 en måndag satte vi oss på Staggen och umgicks. Helt klart trevligt.

Igår var det nån läskig snubbe med ett bombbälte runt midjan på en spårvagn i Göteborg. Riktigt läskigt faktiskt i och med att det tydligen var riktiga bomber också… Kunde verkligen ha gått illa. Självmordsbombare i Sverige… Det hade vi ju inte planerat för. Låt oss utreda vad som gick fel…? Eller?

Som tur var befann jag mig på behörigt avstånd. Igår kväll tog jag mig nämligen via jordens kanske tråkigaste flygplats, Landvetter, till Stockholm. Fia skulle hämta mig men fastnade i en kö på vägen till Arlanda. “Det är säkert en taxi”, muttrade hon. Det var det inte. Det var såklart tre taxibilar! På vägen hem fika vi och fick lite quality-time. =)

Idag gjorde jag inte så mycket alls. Pratade med farmor en stund på dagen men annars låg jag mest i soffan och slappade. Behövde det. Egentligen har jag ju den där tentan att skriva också.. Musikhistoria… Men jag får ju panik bara av att titta på den över femhundra sidor tjocka boken på norska. Så det tar jag en annan gång.

Kvällen spenderades på Oscarsteatern men familjen samt mor- och farföräldrar. Vi såg My Fair Lady med Helen Sjöholm och Tommy Körberg i huvudrollerna. Den var bra men det faktum att farmor är så dålig la liksom lite sordin på mitt humör. För några veckor sedan fick hon väldigt ont i huvudet samtidigt som en arm slutade fungera… Förra veckan hade hon tydligen ramlat ihop hemma på köksgolvet…  Nu kunde hon inte resa sig eller gå utan att någon höll i. Det gör fruktansvärt ont att se men det finns ju inte så mycket att göra. Hon har ju trots allt fått vara relativt pigg och frisk i 86 år…

Jag ska försöka hjälpa upp humöret imorgon genom att umgås med Celie och äta middag. Hoppas det fungerar. Nu ska jag försöka sova ett par timmar…

Min älskade farmor.

rada upp allt som är fel och berätta om hur trött jag är på att ha för mycket att göra i skolan, hur ont i ryggen jag har, hur mycket jag hatar fenomenet mensvärk och vilken fruktansvärd migränattack jag fick igår.

Men jag känner liksom inte för det. Jag känner inte direkt att det är så synd om mig just nu trots allt.

Det ligger liksom någon sorts guldskimmer över det mesta. Ingenting kan riktigt få mig att tappa humöret och jag har blivit sådär äckligt positiv.

Det enda som svider lite är att Tess kommer hem till Sverige nästa måndag men jag måste åka från Stockholm redan på söndagskvällen… men nu finns hon ju snart lite närmre i alla fall så man kan prata oftare.

Det skulle jag kunna klaga på… men jag gör nog inte det. Jag lägger nog min energi på att fortsätta vara glad istället. =)

I torsdagskväll firade jag och Ida kyrkomötets beslut i äktenskapsfrågan med att mysa på hennes balkong med godsaker och mousserande rosé. Det var grymt. Vi pratade, umgicks och hade det trevligt. Jag behövde verkligen det. Ibland måste man ta sig tid att vara lite ledig…

Det var en så underbart bra dag och trots att jag hade ett ryggskott som invalidiserade mig kunde ingenting få mig att tappa humöret. Att jag lyckades somna avslappnat somna i tid för första gången på flera veckor gjorde ju inte det hela sämre direkt. (Tack vinet för en god natts sömn…)

Sen igår var jag ledig. Trots det vaknade jag utvilad och glad klockan halv sju på morgonen och fick infallet att tvätta. Så det gjorde jag mellan klockan sju och tio. Effektivt! Efter det fixade jag lite hemma innan jag åkte till skolan, åt lunch med Ida och övade tre timmar. Efter det fikade jag lite i cafét och promenerade bort till Haga(ish) och köpte hartz till stråken.

Vadå stråke? Tänker nog somliga nu… Jo, nu ska jag berätta. Jag har fått låna en av Idas fioler med tillhörande stråke. Har spelat massor både igår och idag. Måste verkligen laga min fiol. Det är ju så kul att spela!

Effektiv, glad och avstressad dag igår helt enkelt. Underbart. Idag har jag också varit ganska duktig. Jag sov visserligen länge och låg i soffan till klockan 15 och svor åt den onda ryggen men sen har jag storstädat. Det känns som att jag börjar återvända till livet nu. Skönt.

Nu äter jag dessutom panerad aubergine med ris och sötsur chillisås till middag. Det är farligt gott! =)

Igår kväll var jag rätt less. Trött och sliten. Sen pratade jag med Celie i telefon och blev på lite bättre humör. Vi ska ses under Allhelgona när jag är i Stockholm. Ser verkligen fram emot det!

Dagen idag började dagen med att jag försov mig och fick stressa till första lektionen. Inte kul. Dessutom var det pianolektion som jag avskyr. Ingenting fungerar. Någonsin. Förutom idag. för idag gick det bra och jag blev rätt glad. Efter en sejour framför datorn tog jag sedan en fika. Eller frukost om man ska vara petig. Det får jag aldrig i mig hemma på morgonen så jag har börjat äta vid tio istället i skolan. Då får jag åtminstone i mig någonting liksom…

Hur som helst… Det var inte det jag egentligen ville dela med mig av. Efter frukosten (som förövrigt bestod av yougurt med mango och var grymt god) satte jag mig framför datorn igen och surfade in på svenska kyrkans webb-tv. Där kan man nämligen följa kyrkomötets förhandlingar och idag, klockan 10:30 skulle man börja rösta i fråga om samkönat äktenskap… Och gissa?! Det gick igenom! Från och med väldigt snart får alla gifta sig ”på riktigt” i svenska kyrkan!

Jag är så glad att jag saknar ord! Vet inte riktigt var jag ska ta vägen. Det är så stort. Jag är enormt stolt över att vara medlem i en kyrka som i Luthers anda vågar ta steget! Lyckan är obeskrivlig och jag har nästan svårt att tro att det är sant! Äntligen! Vi som har kämpat och lobbat som bara! Jag var tårögd när jag kollade på webb-tvsändningen. Det är jag fortfarande…

Det här är en stor dag.
Det här en första dagen i resten av våra liv!

And I like it!

Har spenderat de sista timmarna med att lyssna på Melissa Horns nya album. Jag har försökt låta de tända ljusen hjälpa mig att lugnt skriva ner allt jag kan om arabisk musik inför morgondagen. Lyckats lugna ner mig har jag nog inte. Fortfarande stressad.

Tröttheten håller dock på att ta över alla muskler i hela min kropp och varenda cell skriker efter sömn. Det var en energikrävande dag. På många sätt. Igen. Konflikter suger inte bara ork och kraft ur en. De har dessutom en tendens att sätta käppar i hjulen för saker och ting. Det gjorde de idag.

Men så var det ju en lång dag som vanligt också… Drygt elva timmar på skolan och sedan ett par timmar hemma med datorn i knät. Hjärnan börjar få kortslutning. Idag tappade jag bort mitt passerkort två gånger. Det har jag aldrig gjort innan. Och det är inte det enda jag lyckats med på sistone.

De säger att det här ska vara hela utbildningens tuffaste termin och för ett par dagar sedan kom ett mail från vår kursledare med pepping: "Klarar ni det här så klarar ni allt!" skrev han. Sött. Eller nåt.